kimbeleej

sommaren 08
jag minns så väl hur jag lyssnade på dina låtar, hur jag o madde som inte kände dej, när vi satt o softa o sjöng/rappa till din musik.. jag undra alltid hur du var som person, "han verkar kul, skön kille" osv, men inget sånt där, han vill jag lära känna o ragga på, utan lära känna som vän o träffa.. men det blev aldrig något av det!

nyår o efter!
efter nyår börjar jag prata massor med oliver igen, vi börja få upp kontakten.. i februari månad börja vi cama o massor shiet, o han var alltid med nån, men visste inte vem! sedan börja nån annan skriva ifrån olivers msn, o det var du.. jag tänkte "ååh, undra om jag kommer lära känna killen jag velat lära känna ett tag nu ?!" vi flumma galet på msn, 3 ggr ungefär.. den 4e gången blev det lite mer "sötnos" osv.. och vi tog varandras nummer.. jag blev själv lite chockad, för det hade jag inte trott, men jag blev glad, en konstigt underbar känsla ja inte känt innan.. 25/2-09 bestämde vi oss för o träffas, så jag tar spårvagnen till västertull o där möter du mig, vi går till vilbergen.. men vi träffar oliver på vägen, jag var rätt blyg så jag flumma mest med oliver. men efter ett tag går vi hem till dig, och jag visste inte riktigt hur jag skulle vara, jag satt lite vid datan, sedan i sängen, o när jag kolla in i dina ögon drunkna jag, jag såg kärlek, jag kände det redan vid första kramen i västertull, jag tänkte "kärlek vid första ögonkastet!" .. iallafall, när vi satt där i sängen, vi prata inte så värst mycket, vi båda var blyga.. sedan går du ut för o hämta nått att dricka o jag lägger mig ner i sängen.. du kommer in o du lägger dig bredvid mig, det pirra i hela min kropp, jag blev helt varm inom mig, mitt hjärta dunka snabbare än någonsin.. du ber mig att le emot dig, men jag skäms o håller för med handen, tillslut tar jag bort handen o småler, o du kysser mig.. då visste jag att jag aldrig skulle släppa taget om dig, jag kände att du var den rätta för mig, redan ifrån början.. 2 dagar senare träffar jag lite folk, jag kände ingen mer än oliver o du, men verkligen alla sa "jag har aldrig sett ..... så glad med en tjej innan" , "ni är så sjukt söta tillsammans, ta verkligen hand om varandra" , "ni är perfekta" , jag var så himla glad, jag ville skrika av glädje! .. efter det gått 6 dagar, o datumet blev 3/3-09.. då blev vi 2 till 1, det blev vårat datum..

nutid!
idag är det inte längre vi, det tog slut 6 dagar innan våran 2månaders dag.. egentligen skulle vi vart tillsammans i 5 månader & 1 vecka idag.. vi båda var idioter, vi älskade varandra? .. du är faktiskt den första killen jag litat på när han sagt "jag gillar dig" eller "jag älskar dig" .. så jag kan faktiskt säga att du älska mig o jag älska dig.. jag har aldrig litat på nåns ord som du sa, jag har aldrig vart så trygg som med dig innan, jag gjorde allt med dig, som jag aldrig gjort med någon kille innan, du fick mig uppleva vad ÄKTA kärlek faktiskt var... men jag var ändå en idiot, en idiot som inte vågade fråga om du ville fixa till vårat förhållande, istället sudda jag ur vårat datum, jag visste att det var dumt, jag visste att jag ångra mig nått så grovt! men inte förns efter 3 veckor, fick jag mina mardrömmar, min smärta, mina floder av tårar, min riktiga längtan efter dig, ända sen dess har jag velat ha dig tillbaka, jag har inte velat gå vidare eller släppt dig på 3 månader?! dom flesta skulle väl börjat tänkte att det är bäst o gå vidare, men inte jag.. o visst om det blivit krångel o du trott jag bara ljugit, så har du trott fel, även om jag var med han, jag behövde tröst, o han gav mig det då, men ändå pissa snett på mig, men jag behövde minsta lilla tröst, men allt jag ville var att få vara i din famn.. o än idag, den 10/8-09, älskar jag dig michael nysten, fortfarande! ska det verkligen bli såhär? du säger ena stunden att vi ska gå vidare, men andra att du saknar mig ?! jag vet att det är svårt, men är vi verkligen menade till att gå skilda vägar här? jag tror inte det.. men snart måste jag faktiskt gå vidare, om du inte visar vad du vill på riktigt!