kimbeleej

Kan inte beskriva med ord hur ont det här gör inom mig, det känns nästan som jag dör? Försöker tänka positivt, men så ifrån ingenstans bryter jag ihop, tårarna slutar inte rinna!

Iallafall, kanske bättre om jag håller upp bloggen lite och uppdaterar som vanligt.. Ska in till norrköping med fem bussen, träffa Adelina som sagt.. Sen får vi se när jag kommer hem och det, har rätt mycket att göra hemma hos mamma nu, menmen.

Vi hörs senare, byebye.